Nu var det en himlans massa minuter sedan jag uppdaterade.

Men här kommer lite uppdateringar om mitt så innehållsrika liv.

Jag har faktiskt inte brytt mig om att skriva någon blogg då jag helt enkelt inte haft någon lust.
Vill folk veta något så är det bara att höra av sig, har jag tänkt.
Men imorse vaknade jag och bestämde mig för att folk faktiskt vill veta saker om den mest intressanta personen i världen. Så det fick bli en dag ägnad åt bloggen.

Jag har hunnit med att vara sjuk två gånger, magsjuk och en heavy förkylning. Tråkigt värre.

Igår var jag och pappa på ett arabiskt bröllop. En kille ur Al Thani-familjen skulle gifta sig. Emiren och hans familj heter Al Thani, så det var ett överklassbröllop man fick bevittna.
Arabiska bröllop är lite... annorlunda om man jämför med ett hederligt och skittråkigt svenskt bröllop. Inte för att jag satt och garva läppen av mig under det här bröllopet men.. Hur som helst.
Det hela utspelade sig utomhus på någon sand/grus-plätt. Stora fåtäljer bildade en fyrkant ovan på en helteckningsmatta. Under tak (men fortf. utomhus) satt brudgummen själv med sina närmaste, far, bror etc.
Någon tjej såg man inte fläcken av. Tjejerna har något eget bröllop någon annanstans.
En slags underhållningskör hade flugits in från Saudi Arabien. Dom sjöng och spelade på gammla hederliga arabiska instrument. Det lät förjävligt och var nog bland det sämsta jag har hört.
Jag och pappa klev in i allt, gick fram och hälsade på brudgummen och hans närmaste och var så himla glada för hans skull och bla bla. Sen gick vi och satt oss, blev bjudna på vanligt te och kardemumma-te. Sen satt man där i en fåtölj, det kom in mer och mer folk som man hälsade på. Reste sig upp och var artig och hälsade, spelade ingen roll om man kände dom eller ej. Faktum är att man behöver inte känna den snubben som ska gifta sig, man kan bara kliva på och vara artig och sätta sig och prata, dricka te och umgås. Och invänta maten förstås.
Helt plötsligt reser sig alla upp och går in i ett stort tält med en massa bord och stolar. Mitt på bordet stod det ett stort fat med lamm, ris och lite annat smått och gott. Man satte sig ner var man helst behagade att sitta och började slaffsa i sig bäst man orkade,kunde och ville. Självklart åt man med händerna. Det var bara att börja slita, gräva och se glad ut.
Helt plötsligt börjar en arab gräva i ett lamm och slita upp den möraste bit kött jag någonsin ätit och slängde över den på min sida av fatet. Schysst, tänkte jag. Gott var det.
När man var fördig med maten så reste man på sig för att gå och tvätta händerna. Sen var det slut. När man var färdig med maten så var bröllopet slut. Minst sagt en ganska udda, men väldigt trevlig tillställning.

Jag har även varit på det motsatta, en arabisk begravning.
Killen som dog var 15 bast. Han började må lite dåligt, svettades osv. Kördes snabbt till sjukan där han låg i 2 h innan han tvärt dog. Dagen efter var det begravning. Pang på.
Pappa och jag kom till bowlinghallen, helt ovetandes om vad som hänt och fick reda på att vi skulle på begravning.
På begravningen så var det massvis med Qatarer som sprang in för att be osv. Pojkens kropp fanns i en kista inne vid bönen. Sedan fördes kistan ut till en bil. Bilen och resten av folket åkte till begravninsplatsen där kistan bars ner i en grop. Därefter var det bara att börja lasta på sand osv. En traktor gjorde grovjobbet, men det var en himla massa araber som stod där framme och ville hjälpa till och begrava honom. Dom gick dit med sant och sten och alla hjälpte till. Pang, bom, sen fanns där ingen grop längre. Bara två större stenar som stack upp. Gravstenar.
Efteråt gick man fram till fadern och brorsan till den avlidne, skakade hand och visade att man brydde sig. Modern som också var med, fick sitta kvar i bilen. Hon får ju inte vistas bland en massa män. Hon fick gå fram efter alla hade dragit därifrån.
Brorsan till den avlidne är ca 30 bast och spelar bowling. Han befann sig veckan efter begravningen i bowlinghallen, lirade bowling, träffade polare och såg ut att må ganska bra. Verkar vara en något anorrlundare inställning till död här nere. Begravning dagen efter. Få det överstökat. Allah sköter resten. Typ.

Jag har även lyckats med mitt körkort nu. Känns skitbra!
Jag var på körskolan ca 8 ggr. Körde lite i trafiken, parkerade osv.
Man kan säga som så att det är bra mycket mer annorlunda än i Sverige. Då jag skulle parkera så behövde jag inte ha något bälte. Min "lärare" sa åt mig att ta av det tom. Sen åkte man runt och parkerade på ett o samma ställe i 45 min. Inne på bilskole- området. Ska ta kort på det någon gång så ni får se hur det ser ut. Dom är inte så noga med saker och ting i huvudtaget. Min lärare tyckte att jag avr ett proffs redan efter första gången och satt inte äns med mig i bilen när jag parkerade osv. Han stod utanför och snackade med polare och tittade på.
Den stora dagen kom och  testet i sig bestod i att svara på 4-5 frågor om vägmärken, efter det skulle man parkera, efter det så fick man vänta en stund på att ens namn skulle bli uppropat. Därefter satte man sig i en överfylld buss som åkte efter en körskolebil. I bilen satt en polis och snubben som ville ha det dära förbaskade körkortet.
Vi åkte iväg till två rondeller. Så här såg det ut ungefär: O----------------------O. Den första killen körde runt i en rondell, stannade i mitten och klev ur. Nästa i bussen hoppade ur och in i bilen. Nästa rondell och stanna i mitten. Så höll vi på i ca en timme. Och bussen åkte efter bilen hela tiden. Då det var min tur så gjorde jag allt som man skulle. Efter ca 100 meter (hade inte nått rondellen då) bad polisen mig att parkera på sidan och sa att jag var färdig. Det räckte tydligen med att jag var vit och kunde köra en bil. En annan kille kom ut ur bilen och såg väldigt missnöjd ut. Vi frågade förstås varför. Han klarade det inte. Vilket alla tyckte var konstigt, han körde ju bra. Karl-fan hade glömt bilbältet. Donk!

Några rader måste jag ju tillägna min vän Adel.
En vacker dag så var jag och farsan iväg och besökte bowlingförbundets huvudkontor där Adel satt i ett av rummen och fifflade med någonting konstigt på datorn. Jag blev genast intresserad över vad det var han höll på med. Självbelåtet talade han om för mig att det handlade om pengar. Nämligen aktier. Han satt på arbetstid, köpte och sålde aktier. Han hade varit uppe i ca 100k riyal för ett tag sen, men var nu nere i endast 60k riyal. Så är det ibland, menade han på och lät som den rikaste snubben i världen som inte behövde bry sig om han förlorade "lite" pengar då och då. Jag tyckte allt var hysteriskt roligt och spelade med.
Några veckor senare hade Adel tagit ett lån (varför man nu måste göra det om man är rik på aktier) och köpt sig en skitläcker Cadillac. Jag och pappa fick sitta med och provåka. Det var ett riktigt monsteråk med senaste utrustningen.
Veckan efteråt hade han sålt den. Hmm, jag undrar hur mycket det var hans bil. Enligt pappa får han låna en massa bilar från folk som han går och smörar för stup i kvarten.
Jaja, det är min Adel det. Fin människa, med lite för stor tro om sig själv.

Styrketränar gör jag varje morgon under 5 dagar i veckan. Nu vet ni det.
Har fått kontakt med en kille som är tränare i kick-boxing. Även privat. Så det kommer bli lite sånt framöver vilket jag tycker är kulans.

Nej nu ska jag fortsätta att må bra i det sköna vädret vi har här nere. Nu är det väl ca +30 grader.

CIAO!

Kommentarer
Postat av: Anonym

fan va jobbigt du verkar ha det där nere Charlie ;) får ta lite mer bilder och lägga upp på bd tycker jag :D //DEjv

2009-02-22 @ 14:43:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0